Varning

Jag fattar inte. Jag är så nere, så deprimerad, så osocial och helt inne i mig själv och mina egna tankar. Det känns som om ja inte ens "lever själv". Som om ja sitter nånstans å tittar ner på mig själv, ungefär som en Sims-spel... Jag ser mig jobba, ser mig komma hem, ser mig lägga mig i sängen. Skäller på mig när ja inte tar tag i saker och får ordning på all oreda och kaos. Men jag kan som inte "göra någonting". Det är som om ja bara går på automatik...
Någon som känner igen känslan?

Man har ju helt enkelt sina bättre och sämre perioder; ibland när man uppe i det blå, ibland nere i dyn. Man får helt enkelt bara försöka förstå sig på hur man ska hitta gnistan och motivationen att kämpa sig upp ur den där djupa dyn. Vad det är som gjort att man har hamnat där...

Nu ska ja lägga mig i sängen å skrika i en kudde, sen ska ja ägna en stund åt min söta älskade kissekatt. Sen ska ja röjja upp här hemma, handla, byta om och sen väntar en riktig mys-fredag!

Förresten, fick punktering idag. Men tanken på den stackars postiljonen vars bil rullade ner i en å, gjorde att ja liksom "jaha, då är de bara att byta".  Vanligtvis hade jag nog reagerat me att svära inne i postbilen, slå lite på ratten och desperat knappat på telefonen tills ja fått tag i någon som kunde hjälpa mig. Hur som helst så är jag glad över att det inte var  min postbil som rullade ner i en å.


Kommentarer
Postat av: Milla

Hur lyckas man få en postbil ner i ån?

2009-07-31 @ 19:56:42
URL: http://emberius.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0