Destination; Hemavan

Sitter just nu på bussen på väg upp till Hemavan. Har suttit med min italienska en liten stund, men de gick rätt snabbt att jag la ifrån mig boken. Känner mig inte alls motiverad. Är inte särskilt motiverad till nånting längre. Det ska bli oerhört skönt att komma hem! Bara glömma allt som har med skola o stress o göra, och bara vara. Kommer int va framme förrän tio över åtta ikväll, så ja har lite tid att döda när ja sitter här.. Känns ensamt att inte ha lilla Kitty bredvid sig på sätet, men jag får tänka att hon har de bättre med Anton i lägenheten än att sitta instängd i buren. Hon ska ju få komma o busa med Tina på torsdag iaf :-) Annars så känner jag mig allmänt ångerfull, men jag försöker tänka att det blev som det blev. Och det är ingen idé jag sitter här och klandrar mig själv över hur helgen blev. Ärligt talat är jag så besviken och ledsen, så ja had nog int orkat med det ändå.. Det räckte inte, och det är INTE okej... Snälla, försök... Nu ska jag nog ta och lägga igen ögonlocken en stund... I need it!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0