Desireé

Måste ju nämna att syster yster och pappsen sköt en älg första älgjaktsdagen! Väldigt roligt med tanke på att det var allra första "riktiga" älgjaktsdagen för syster, de kan man verkligen kalla för röta! Och ännu roligare att de gjorde det tillsammans, som ett äkta far och "son" team ;)  Grattis! :)



De rådde kaos på kliniken imorse. Men jag kan för gudars skymmning inte förstå varför detta inte reddes ut när jag tog upp det redan i tisdags... Men jag antar det krävs en hel armé för att få dom att förstå att det inte funkar.. Hur som helst. Mitt snälla "klagobrev" har gjort resultat, har diskuterat ihop ett datum med hon som är ansvarig för utbildningen.. Då ska några från klassen, hon och lärarna sätta oss ner, äta lunch och förhoppningsvis blir det en bra och samordnad diskussion. Åh, vad det känns skönt att vi har fört fram vår talan!

Kände mig först väldigt elak som skickade iväg mailet, men svaret jag fick var förstående och hon var tacksam för vår uppriktighet. Fick även bra respons från klasskompisarna som tyckte det var ett välskrivet mail, för att vara ett klagobrev. Ord som "bra jobb!" och "jävligt bra skrivet, dessan!", stärkte mitt självförtroende. Det är alltid skönt att få cred!

Annars är det väldigt ensamt här hemma i lägenheten, jag har som ingen struktur på min vardag längre. Jag äter slarvigt, struntar i disken, kylskåpet är tomt, papper överallt, träningskläderna kastade runt om på golvet, går i bara leggins och linne, sängen obäddad, gardinerna fortfarande fördragna. Jag har ingen diciplin helt enkelt ;P A. skulle få spader om han såg hur det såg ut. För att inte tala om mummy ;P

Sen har man enorm beslutsångest inför helgen. Hur ska jag göra?? Skulle vara himla skönt att åka hem, men mamma jobbar och pappa å syster ska ju troligtvis jaga. Vilket isånnafall skulle resultera med att sitta ensamm hemma med Tina. Visst är de mysigt att va hemma me lilla Tinis, men jag skulle ju väldigt gärna vilja tillbringa tid med resten av familjen också när man åker buss sammanlagt i 12 timmar för att få komma hem. Blir nog att spara sig till nästa helg, då är mammsen ledig och deras planer är att åka till Forsmark, I like that place! Nackdelen är då att jag inte kan träffa morfar när jag liks åker uppöver. Sen är det ju ev. träningsmatch i helgen, och sen har jag ju en kär vän att gratulera på födelsedagen. Jaa, ni hör. Alla odds emot mig. Jag kanske bara borde ta allt med ro, en dag i taget. Och så ser jag vars jag hamnar!

Usch, vad jag svamlar! Borde ta mig ett ryck å städa fram golvet här i lägenheten, men just nu har jag sån speed i läxläsandet. Parodboken är så gott som utläst å ja ska sätta mig å renskriva anteckningarna från boken, så att kanske stor del av informationen klarnar och så jag får en  helhet på hur det egentligen går till, det här med parodontitutvecklingen. Osteoklaster, proteaser, PMN-celler å skit....

Sen är det träning senare ikväll, jag hoppas på förbättring. De känns inte riktigt bra :/ Tagga till nu, Dessi!