Hallå världen
Är nu åter i livet och kan berätta om min underbara vecka för er alla. Så då backar vi till förra lördagen när vi skulle fira tdl rur på 40-årsdagen. Fest med rocktema och jag såg verkligen ut som en äkta liten rocker. Missade däremot hela festen, gick nerför gatan hem till en släkting där jag spenderade natten med huvudet över toalettstolen istället.
Sen mådde jag illa konstant, gjorde tappra försök inne på köket men slutade alltid halvvägs och gick och la mig istället. Behövde bara tänka på mat så började kräkreflexerna. Natten till tisdagen mådde jag så illa, var så yr och darrig, febrig och hängig att hyresvärden tog mig till läkarjouren där vi var till klockan tre på natten. Fick med mig några tabletter men det tog ända till onsdagskvällen innan jag fick i mig någon ordentlig mat.
Gjorde ett jobbförsök på torsdagen, men det var bara att vända hemåt mot sängen igen. Trött, hängig och febrig. Försökte inte ens på fredagen, var bara hemma med mitt febriga huvud. På eftermiddagen tog jag golfen och åkte hemåt, följde sedan mammpapp till Forsmark.
Har varit spak hela helgen och är fortfarande inte riktigt i form. Har hosta, är snorig och fortfarande tung i huvudet. Men jag lever och jag andas, och jag ber till högre makter att nu får det väl ändå vara nog.
Men man blir väl aldrig tillräckligt sjuk för att inte göra roliga grejer? Svar: nej. Jag och Pussis har börjat med vårat rum i Forsmark. Så nu är väggarna spacklade, slipade och målade, blev himla fint. Till helgen ska vi dit och göra the final touch. sätta upp fondtapeten :)
Har inte riktigt haft någon stor koll på tid och rum nu när jag varit sjuk. Så jag blev väldigt överraskad när pussis gav mig ett fint litet paket som jag ska öppna imorgon ♥
För då är det ju alla hjärtans dag (:
Sen så är ju Kitty & Madikken tillbaka, mina små små ögonstenar. Kitty är så mammasjuk och mysig, hon har inte lämnat min sida en sekund sedan hon kom till Forsmark i fredagskväll. Hon har sovit i sängen med jag & Anton hela helgen, sist hon gjorde det så bodde vi borta på Gimonäs (längesen alltså). Har saknat dem och ska aldrig aldrig mer lämna ifrån mig dem frivilligt ;P
