Desireé

Mitt usb-kort är borta! Jag har typ mitt LIV på den :( Alla låtar som syster yster har gjort, massa bilder på Ladygumman, gamla kort som jag scannat in och massa skolarbeten. Har gjort förberedelser till pluggningen inför tentan som ligger på mitt usb-kort, så ja skulle just sätta mig med det... Då inser jag att jag aldrig tog ut mitt usb-kort från datorn i fredags när ja skrev ut på medicinska biblioteket!!!! Hejja Dessan :( Jag ringde dit i hopp om att dom had fått in det, men icke sa nicke. Jag känner mig förstörd....

Prodi, ja hoppas de här slutar i en "T.-grej"...! Att imorrn när ja kollar igenom min skolväska igen, så ligger det bara där. Helt oskyldigt.

Nu sitter jag å surar... igen.

Jag har haft sån oerhörd prestationsångest inför kommande innebandysäsong! På träningarna den senaste tiden har jag absolut inte visat vad jag egentligen går för och kände att min chans började "rinna ut i sanden".
Tränaren inledde kvällens träningsmatch med ungefär dessa ord:
"Jag vet att det kanske känns som ni har höga krav att prestera, men det är det jag vill. Man ska kunna prestera när det väl gäller, när det är viktiga matcher."

När det var 5 minuter kvar av första perioden tänkte jag för mig själv "Nu har jag fem minuter på mig att prestera, annars riskerar jag att sitta på bänken" Och när jag verkligen kände att jag ville visa för mig själv att jag kan, så var bänken något jag inte ville sitta på resten av matchen. Då hände det. Pang i krysset! Min glädje gick inte att ta miste på, det var en segerkänsla inombords som inte gick att beskriva. I was back on track! Jag kan fortfarande det här!

Jag har min braa femma att tacka mycket för ikväll. Vi hade bra fart och mycket rull med bollen, trots halkigt golv lyckades vi få fram snyggt spel! Sammanlagt blev det tre mål för min egen del och jag sitter här och ler när jag tänker tillbaka på situationerna! Matchen slutade med 5-1 till oss, mycket bra jobb tjejer!!

Jag måste också passa på att skriva hur oerhört bra vi är i boxplay! De fick int trycka in ett enda mål på fyra boxplay. Mjölksyran började kännas under det fjärde, men vi had gett oss tusan på att int låta dom förfina siffrorna!

Min självkänsla höjdes med enorma steg ikväll. Nu ska jag duscha och lägga mig med ett leende på läpparna.



[I wish you were there......]

Var riktigt trött imorse när alarmet ringde, somnade med telefonen i handen vilket resulterade med att jag fick panikruscha till skolan efter att A. väckte mig 25 minuter i åtta. Men jag var på plats prick kl 8.oo, dock med kurrande mage och såg allmänt sliten ut. "Mår du riktigt bra?", är en standardfråga jag får när jag dyker upp osminkad och nyvaken. Men den mest klockrena kommentaren av dem alla var nog av Jespersson i somras. "Vad har hänt!?" Haha. Kändes tur i oturen att ja försovde mig just idag när jag skulle vara assistent åt min grupp istället för att ha egen patient. Jag skulle nog ha skrämt bort min patient med min morgonlook :P

Stora guldtackor till min gruppkompis som tillåter mig skolka imorrn från redovisningen, så ja kan ta mig hem i vettig tid! Så det blir att överraska familjen imorrn med att komma hem 12.30 istället för 22.30, härligt!!!!
Så nu har jag gjort helg! Nu ska jag göra ett litet ryck här hemma; ta tag i tvätthögen, packa ihop mina grejer, hämta Kittys bur och laga broccoligratäng till middag! Sen väntar innebandyträning ikväll och förhoppningsvis tar jag mig iväg med buss uppöver imorrn 05.45.

Krams

"Om du har en taskig dag finns det inga genvägar till den perfekta dagen. Då måste du dansa en liten krigsdans och köp en trisslott. Då ska du se att livet är kasst igen."

Dessa ord avslutade min "bad day" med ett leende, tack farbror barbro! :) Min släkt vet alltid hur man får mig på bra humör! <3

Har just kommit hem från ett kämpigt innebandyspass å de satt ruskigt bra med en stor filtallrik med ja å pappas goda hjortronsylt. Ja had tänkt charma till mig några burkar nu när ja åker hem igen, mums mums! Ja minns va roligt de var när vi hittade det hemliga lilla hjortronstället, dit ska vi absolut gå nästa höst! De krävs många whiskeyglas innan ja avslöjar vårt lilla palats! Pappa hyschade ner mig och vi viskade hela tiden, "locka int hit nå folk". Men de va så öde så ja var tvungen att skratta över pappas iver att plocka åt sig de stora, fina bären. Dagen efter hade vi ryggvärk båda två, men de va värt de tyckte pappa :)

Ska bli oerhört skönt att få komma hem, speciellt efter "kriget" på skolan mellan lärare och elever och efter en stor press på innebandyträningarna. Blir nog att ta en tidig buss tillbaka på söndag för att ha någon chans att komma med på onsdagens träningsmatch... Men helst av allt vill jag bara ha lov, vara hemma med mammsen å pappsen å dra dåliga skämt från "Christer" och "Mammas nya kille" :P

Hade tänkt sitta uppe så ja var vaken när A. kommer tillbaka från fotbollskvällen med grabbarna, men tröttheten tar över och nu måste ja verkligen lägga mig i sängen. Börjar tidigt imorrn, ska dessutom agera tandsköterska. Bäst att vara i tipptoppform!

Godnatt på er

Är hemma en tur på lunchen. Har kramat om min lilla misse, diskat och snart ska jag ta mig ett snabbt race med dammsugaren. Det är skönt när allt sånt är gjort när man gör kväll på riktigt :)

Våra labbresultat från salivprovet kom idag, jag hade normala värden på allt plus lågt antal streptococcus mutans och laktobaciller, vilket gör att jag har låg risk att få karies. Skönt att veta!

Träning senare ikväll, mitt i idol... Typiskt.. Jag kände mig så himla göralös igårkväll, så jag har verkligen längtat efter att få ställa mig på planen igen. Dock så är vi på Elofssonhallen, bläää. Typ en mil bort! Vill ha min bil...

Imorrn är de dags för mötet.. Blir bra att få det ur världen och förhoppningsvis blir det förbättring. Och förhoppningsvis inser dom att det måste bli förändring...

Nu ska ja gå å kramas mera med min Kitty innan ja skrämmer bort henne med dammsugaren :(

Jag antar att ni alla har suttit helt spända på att få höra hur matchen gick! ;)
Slutresultatet blev iaf 4-4. Helt okej! Men det är mycket som gör mig irriterad, jag hoppas verkligen att de kommer att kännas bättre framöver!
Jag behöver min miniräknare!!!!!!

Har just kommit ut ur duschen och har fixat till det sista på bananpajen som skulle stå i kylen i tre timmar innan man gör den där sista touchen! Och den ser svingod ut! En liten välkomstpaj till min pussis som snart kommer hem! Sen verkar det gå en bra film ikväll, de händer inte ofta! Så jag röstar på att bänka mig framför filmen med bananpaj och glass! :)

Nu blir det "Urban Legends" tillsammans med mysiga Kitty!

Jag känner noll pepp, men de brukar lösa sig så fort man ser motståndarna på andra planhalvan, då växer hornen i pannan! Jag hoppas på miniräknaren!!!! Annars känns allt förstört... :( Kusin vitamin kommer å tittar, kul med pepp från läktaren! :)


Näe, nu blir det tigerbalsam, stretch och musik på hög volym tills ja blir upphämtad av Eken! Dvs. om typ 15 minuter, så bäst ja sätter fart! 

Håll tummarna!



Ikväll ska ja kraaamas!

Måste ju nämna att syster yster och pappsen sköt en älg första älgjaktsdagen! Väldigt roligt med tanke på att det var allra första "riktiga" älgjaktsdagen för syster, de kan man verkligen kalla för röta! Och ännu roligare att de gjorde det tillsammans, som ett äkta far och "son" team ;)  Grattis! :)



De rådde kaos på kliniken imorse. Men jag kan för gudars skymmning inte förstå varför detta inte reddes ut när jag tog upp det redan i tisdags... Men jag antar det krävs en hel armé för att få dom att förstå att det inte funkar.. Hur som helst. Mitt snälla "klagobrev" har gjort resultat, har diskuterat ihop ett datum med hon som är ansvarig för utbildningen.. Då ska några från klassen, hon och lärarna sätta oss ner, äta lunch och förhoppningsvis blir det en bra och samordnad diskussion. Åh, vad det känns skönt att vi har fört fram vår talan!

Kände mig först väldigt elak som skickade iväg mailet, men svaret jag fick var förstående och hon var tacksam för vår uppriktighet. Fick även bra respons från klasskompisarna som tyckte det var ett välskrivet mail, för att vara ett klagobrev. Ord som "bra jobb!" och "jävligt bra skrivet, dessan!", stärkte mitt självförtroende. Det är alltid skönt att få cred!

Annars är det väldigt ensamt här hemma i lägenheten, jag har som ingen struktur på min vardag längre. Jag äter slarvigt, struntar i disken, kylskåpet är tomt, papper överallt, träningskläderna kastade runt om på golvet, går i bara leggins och linne, sängen obäddad, gardinerna fortfarande fördragna. Jag har ingen diciplin helt enkelt ;P A. skulle få spader om han såg hur det såg ut. För att inte tala om mummy ;P

Sen har man enorm beslutsångest inför helgen. Hur ska jag göra?? Skulle vara himla skönt att åka hem, men mamma jobbar och pappa å syster ska ju troligtvis jaga. Vilket isånnafall skulle resultera med att sitta ensamm hemma med Tina. Visst är de mysigt att va hemma me lilla Tinis, men jag skulle ju väldigt gärna vilja tillbringa tid med resten av familjen också när man åker buss sammanlagt i 12 timmar för att få komma hem. Blir nog att spara sig till nästa helg, då är mammsen ledig och deras planer är att åka till Forsmark, I like that place! Nackdelen är då att jag inte kan träffa morfar när jag liks åker uppöver. Sen är det ju ev. träningsmatch i helgen, och sen har jag ju en kär vän att gratulera på födelsedagen. Jaa, ni hör. Alla odds emot mig. Jag kanske bara borde ta allt med ro, en dag i taget. Och så ser jag vars jag hamnar!

Usch, vad jag svamlar! Borde ta mig ett ryck å städa fram golvet här i lägenheten, men just nu har jag sån speed i läxläsandet. Parodboken är så gott som utläst å ja ska sätta mig å renskriva anteckningarna från boken, så att kanske stor del av informationen klarnar och så jag får en  helhet på hur det egentligen går till, det här med parodontitutvecklingen. Osteoklaster, proteaser, PMN-celler å skit....

Sen är det träning senare ikväll, jag hoppas på förbättring. De känns inte riktigt bra :/ Tagga till nu, Dessi!

Träningsmatch ikväll. Mot storasyster Umeå City, div I. Jag måste säga att vi gjorde det ruskigt bra, med tanke på att vi aldrig har spelat ihop tillsammans förut, vi har inget riktigt system än å vi ha ju som int nå samspelta femmor. Jag vill nästan tro att vi hade mer anfall än vad dom hade (?) Vi hittade av varandra rätt bra, hade bra rörelse och rätt bra rull. Jag måste säga att jag är nöjd med kvällens resultat ändå; 4-2. För min egen del gick det knaggligt. Sträckningen i låret gjorde att ja inte riktigt ville maxa, men jag försökte. Fumlade bort några skott, men de kommer väl med tiden hoppas jag!

Annars då? Jaaa, ja å Kitty sitt bara här ensamma i lägenheten i mörkret å funderar lite på vad man skulle ha gjort. Jag är som inte gjord för att vara ensammen känner jag. Tur jag har min lilla Kittykatt! Jag har en svag aning om att hon komm å bli (ännu mer) bortskämd nu i veckan, när de bara är hon å jag här. Hoppas pussis får skjuta sig något stort älgmonster med många "horn" iaf!

Sen måst ja väl börja på å fundera på å hoppa in i duschen snart.. Kanske ta mig någon kvällsmacka, lägga mig i sängen å fundera över livet. Att gå omkring å vara irriterad en hel dag tar på krafterna. Har suttit å försökt dikta ihop ett "snällt" mail till hon som är ansvarig över utbildningen, så att de kanske blir en ändring mot det bättre. Känns bra att vi nu på något sätt, får vår åsikt hörd. Vi har väntat alldeles för länge med att säga någonting...

Jaa, va ska ja mer säga... Saknar mamma, pappa, anki, tina, morfar...... [v]

saknar dig <3

Jag blir så arg på den här utbildningen, så här ska det bara inte va! Informationen är kass, saker krockar, vi får dubbla budskap, vi får aldrig riktigt veta vad som händer! När man väl sen vågar säga ifrån, så is dom int ens förstå att informationen dom ger kanske är otydlig, utan dom försvarar sig med att säga att de dom sagt är klart och tydligt. När hälften av gruppen inte förstår vad som ska göras, då är de ju nått som är fel.

Visst, vi går sista året. Men vi kan tamme tusan inte allt. Vi ska kunna våga fråga saker, utan att få höra att "de här har ju ni läst, de här ska ni kunna". Det är oerhört många moment i utbildningen som vi bara har fått bli kastad in i, utan att vi riktigt känner oss redo. Hur ska vi göra? Hur gör man?

Har just kommit hem å försökt ringa runt till patienter för å fylla min tidbok. Men oron å ångesten är stor, för jag kan inte det här! Ska jag bara gissa mig fram, som så många gånger förut? Usssh, ja vet int ens va mer ja ska säga... Jag är arg, jag är förtvivlad, jag är uppgiven!

Det kändes riktigt bra att ha få mosters dotter som patient nu på torsdag inför ett moment som är helt nytt. Ett moment som vi inte ens riktigt har tränat! Men självklart. Informationen är dålig, missuppfattningar hit och dit, och "Vi har ju sagt klart å tydligt hur det ska vara, papperet har hängt här varje klinikpass". Jomen tjena! Hälften av gruppen hade ingen aning om vilka som redan hade patienter eller vilka som skulle boka egna. Så nu sitter jag här, med två patienter inför torsdagens pass. Och det blir helt plötsligt jag som har ansvaret om vem som ska få en behandling. Det är ju lärarnas misstag att det blev dubbelbokning, vill nästan bara säga att de här får fasen dom fixa.....

Meningar, ord, allt möjligt, har retat mig nu på förmiddagen. Men det allra värsta, var när en klasskompis frågade ifall hennes patient skulle ha antibiotika före tandbehandling eller ej, vilket är en viktig fråga, ifall patienten har problem med hjärtat eller har någon annan sjukdom. Istället för att svara rakt ut och ge henne ett bra och förklarande svar... "Gå hem å läs på" Vad är det här?!!!

Vad är det med mitt hår? Det ser å känns skitigt ut jämt, även fast jag har nyduschat å de har fått självtorka. När jag då väl ska sätta upp det eller fixa till det.. jaa, då är det stripigt å jävligt! Jag håller t.om. "Inte Talls" tips, att man ska variera vilket schampoo och balsam man använder varje gång man duschar, men snart blir jag tokig! Jag har en svag aning om att de kanske har nått å göra med att ja tvättar håret för många gånger i veckan, jag har ju ändå träning tre-fyra kvällar i veckan.

Pussis är å handlar, men jag är hemma å passar kakan i  ugnen. Snart väntar besök från kusin vitamin. Var bara tvungen å sätta mig å avreagera mig lite granna, skulle ju fixa till hårskallen så man såg någorlunda mänsklig ut innan besöket anländer. Det slutade med en hästsvant för att dölja de stripiga. Någon som har några bra tips till mig?!

Annars händer nog inte så mycket mer i helgen. Träning imorron, så jag får se om ja dyker upp på ettornas nollning eller ej. Ärligt talat, så skull de kännas rätt skönt å bara sitta här hemma å grejja med lite småsaker. Hade ju tänkt börja beta mig igenom parod-boken också.. Får se hur jag gör!

Näe, bäst ja slutar babbla så inte kakan bränns vid!
Hörs!