Desireé

Med några härliga dragningar o dribblingar kommer jag somna otroligt gott framför brasan ikväll, hej å hå vad det gick bra. Däremot börjar min fina rosa klubba ge vika.. Det knastar olovande när jag sätter tyngd på bladet, ajaj. Skriver upp en ny innebandyklubba på min önskelista.

Har haft fullspäckade dagar på jobbet de här dagarna, vilket har gjort att jag överraskas av det faktum att det är torsdag redan imorgon. Sekretärdag då för mig, känns skönt. Ska försöka få undan massa journalskrivande, kostnadsförslag samt alla mail jag har i inkorgen.

Kastar ett öga på min almanacka igen och idag är det prick 1år sedan jag satt hemma hos Evelina och firade hennes födelsedag med massa gofika, miss u babe! Grattis på din dag ♥

Är nu åter i livet och kan berätta om min underbara vecka för er alla. Så då backar vi till förra lördagen när vi skulle fira tdl rur på 40-årsdagen. Fest med rocktema och jag såg verkligen ut som en äkta liten rocker. Missade däremot hela festen, gick nerför gatan hem till en släkting där jag spenderade natten med huvudet över toalettstolen istället.

Sen mådde jag illa konstant, gjorde tappra försök inne på köket men slutade alltid halvvägs och gick och la mig istället. Behövde bara tänka på mat så började kräkreflexerna. Natten till tisdagen mådde jag så illa, var så yr och darrig, febrig och hängig att hyresvärden tog mig till läkarjouren där vi var till klockan tre på natten. Fick med mig några tabletter men det tog ända till onsdagskvällen innan jag fick i mig någon ordentlig mat.

Gjorde ett jobbförsök på torsdagen, men det var bara att vända hemåt mot sängen igen. Trött, hängig och febrig. Försökte inte ens på fredagen, var bara hemma med mitt febriga huvud. På eftermiddagen tog jag golfen och åkte hemåt, följde sedan mammpapp till Forsmark.

Har varit spak hela helgen och är fortfarande inte riktigt i form. Har hosta, är snorig och fortfarande tung i huvudet. Men jag lever och jag andas, och jag ber till högre makter att nu får det väl ändå vara nog.

Men man blir väl aldrig tillräckligt sjuk för att inte göra roliga grejer? Svar: nej. Jag och Pussis har börjat med vårat rum i Forsmark. Så nu är väggarna spacklade, slipade och målade, blev himla fint. Till helgen ska vi dit och göra the final touch. sätta upp fondtapeten :)

Har inte riktigt haft någon stor koll på tid och rum nu när jag varit sjuk. Så jag blev väldigt överraskad när pussis gav mig ett fint litet paket som jag ska öppna imorgon ♥

För då är det ju alla hjärtans dag (:


Sen så är ju Kitty & Madikken tillbaka, mina små små ögonstenar. Kitty är så mammasjuk och mysig, hon har inte lämnat min sida en sekund sedan hon kom till Forsmark i fredagskväll. Hon har sovit i sängen med jag & Anton hela helgen, sist hon gjorde det så bodde vi borta på Gimonäs (längesen alltså). Har saknat dem och ska aldrig aldrig mer lämna ifrån mig dem frivilligt ;P

Startade från Hemavan 18.00 ikväll å ja va int hemma på Selfors förrän 21.40, fyyy fan! Det snöade som tusan, jag såg inte ens plogpinnarna och jag var så rädd att jag skulle ligga i något dike vilken sekund som helst. Letade jättelänge efter en parkering som inte var igensnöad så jag inte skulle bli påkörd av någon bakomvarande bil. När jag insåg att jag faktiskt hade tagit mig över till Norge tog jag in mitt sikte på Umskards-parkeringen. Såg fram emot att stå där och vänta ut det värsta. Men då sätter jag såklart fast lill-golfen på parkeringen... Och golfen satt verkligen fast. Jag skottade och skottade och skottade.. Skottade lite till, men jag tog mig ingenstans.

Ställde mig på vägen för att stoppa någon bil, men det var helt dött ute på stora vägen. Till slut fick jag syn på några helljus långt borta. Yeeees tänkte jag! Men då svänger ju bilen såklart in i en korsning ett par hundra meter bort.... Ger upp och ska traska iväg till golfen igen, men jag vänder på huvudet och ser att det lyser från en bil vid den där korsningen. Springer som tusan och hinner dit innan bilen åker iväg. Får skjuts tillbaka och hjälp att få loss golfen..

Så otroligt skönt att komma in i krypinnet!!!

Helgens Duvan var helt klart minnesvärd. Linda Bergs lag hade nog världens stoltaste lagledare och vi hade nog skrattat mest av alla lag sammanlagt. Vi hade prickskytt på hjälmar o flaskor och skrattade gott borta på Frasses. Surt att åka ur, surt att behöva få höra kommentarer om "fel lag". Surt att måsta känna sig som en svikare och som en fiende. Men summa kardemumma. Jag hade det roligt med Linda Bergs lag.

alltså... jag brukar då inte duscha med trosorna på......

Nu är man tillbaka i "verkligheten", imorgon ska jag tillbaka till arbetet och smälta förlusten. Saknar katterna gör jag också. De fick stanna hos Anton i Lycksele. Men jag vet att de trivs, o de måste ju få vara hos pappa någon gång också :)

godnatt mina vänner, och alla som jag känner
ೋ ღ☃ღ ೋ

Lite smådumt av mig att fara iväg och spela lite fotboll med denna täppta näsa och detta tunga huvud. Men på något sätt var det ändå skönt att röra på sig då jag sovit bort större delar av kvällen. Fick akut-abstinens på joooos också men så har jag ingen ork att fara på affären enkom för ett paket jos... Det får duga med lite vaniljyoghurt och bananer som kvällsfika. Nu ska jag hoppa in i duschen, sen ska jag göra upp en brasa och krypa ned i en renbäddad säng framför en film :)

myyys!

Jag hatar funderarsvackor....
Hatar att vara på sånt här humör, blääääää......

Må det bästa i ditt förflutna bli det sämsta i din framtid.