Desireé

Jag känner mig så vuxen, men it hurts to grow up som ben folds skulle ha sagt.

Möte på banken idag för rådgivning angående tillstånd på golfen eller köpa norsk bil och isf -ränta, försäkring, lån bla bla bla. Det snurrade i huvudet igår... Idag så tror jag att jag har en tornado eller orkan inne i skallen.. Så här i efterhand har jag triljoners frågor som ploppar upp i huvudet, ska sätta mig ned och författa ett mail till bankrådgivaren.

Jag vet iallafall vad det är jag ska börja med, och det är att få ett tillstånd att låna -ett sk lånebevis. När jag då ska registrera mig på detta så godtar de inte mitt norska personnummer då de inte har någon bankhistorik på mig (!) Hon på Nordea sa att jag skulle ta och försöka med mitt D-nummer, dvs mitt tillfälliga norska personnummer innan det att jag fick mitt "riktiga". Har inte vågat titta i pärmarna än för att se om jag har det kvar, har jag inte det måste jag ta kontakt med skatteteaten, senast imorgon.

Har flera alternativ inför helgen och jag har verkligen inte ro i kroppen att kunna ta ett beslut. Att jag dessutom är utan bil gör allting lite (bara lite) krångligare. Har fått erbjudande att följa hyresvärdarna med på hyttetur, men utan bil får jag ingen "barnvakt" till mina katter. Sen är det ju Storumandagarna i helgen och varför har jag sådan stor ångest över att skippa den? Det kändes inte så väldigt lockande detta år, än fast lite marknadsvandring och återseende av gamla goda vänner alltid är trevligt. En av mina bästa vänner som jag har fått här i Mo flyttar snart ända bort till Tromsö så jag har även halvt planerat en överrasknings/avskeds-sammankomst för honom i mitt huvud. (hoppas han inte läser det här) Ja, alternativen är många med förmågan att bestämma sig är minimal.

Som ni kanske förstår har jag massa på min att göra lista, så det är bäst att bara börja ta tag i dessa punkter. Sökande efter ny lägenhet och semesterplaneringen med tone står också högt på prioriteringslistan, men allra först ska jag få ordning på det här med lånebeviset!   ciiiiao!

Jag känner mig oerhört tacksam över att kontorsledaren erbjöd mig ledigt idag när jag hade så mycket att ordna, det snurrar inte bara lite i huvudet just nu.

Körde iallafall över golfen till hemavan igårkväll, eller smög över den kanske jag ska säga. Nu är den trygg. Och imorse hade jag telefonmöte med försäkringsbolaget, de pengar som jag lagt ut på läkarvård, sjukhusbesök och medicinering/apotekvaror får jag tillbaka. Sen om två år blir det bedömning på eventuell ärrersättning.

Liftade tillbaka till norge och sprang in på banken där jag bokade en rådgivningstid, attans att jag inte fick den tiden idag när jag liks var ledig men jag fick tid redan imorgon.

Sen så hade jag ju tid hos läkaren för bortdomningarna och det var alltså totalt ovärt. Fick nästan vänta en timme på att få komma in och efter fem minuter hade han konstaterat att antingen går det över eller så är det en livslång skada på det perifiera (nånting) nervsystemet. Blir det värre skulle jag komma tillbaka.. Jag bokade ju faktiskt tiden pga att domningarna hade spridit sig till fler fingrar. Lite lätt uppgiven promenerade jag från havmann-området hem till selfors.

När jag kom hem blängde jag surt på cykeln innan jag hoppade upp på den. Trampade iväg till sjukhuset där jag fått min akutvård för att hämta min cd-skiva med röntgenbilderna. Så nu sitter jag och försöker förstå mig på visningsprogrammet så jag kan se brotten i käken, men det var då inte det lättaste. All heder till alla världens radiologer!




tänder ett ljus för faster ellen, vila i frid ♥

Midsommarhelgen var alldeles alldeles... UNDERBAR!

Fredag ♥





Lördag ♥









en helg värd alla de 115 milen
-tack för allt ♥

Idag har jag gjort första arbetsdagen sedan olyckan, gott att vara tillbaka igen. Fick mig en mjukstart vilket var uppskattat, men jag glädjer mig tills jag är tillbaka på helfart. Speciellt nu när jag ska böra bli inskolad i att lägga fyllningar, göra provisorium och sementeringar.

Två brott i käken och tandgnissling kan inte vara en bra kombination. Chefen ringde min kirurg och diskuterade lite kring det och resultatet blev en mjuk bettskena som jag ska använda i fronten. Ska eventuellt pröva mig på grind care också. Jag kan inte så mycket om den än, men det är en liten apparat som sänder signaler till hjärnan och ger mig en stöt då käken börar pressa ihop, blir spännande.

Ligger för tillfället och myser med kitty & madikken framför 2.5 män, sen blir det natta.

Efter en period med ett litet blogguppehåll tänker jag nu göra ett försök till att ”ta upp tråden igen”. Det har skett både stora och små förändringar sen den senaste uppdateringen.

vi har firat mamma på mallorca.
Underbart väder, gudomliga sandstränder, paraplydrinkar, vacker natur och vandringar i gamla stadsdelar -en fantastisk vecka med mamma & syster yster. Grattis (i förskott) älskade mammsi ♥


jag har varit sjuk, a lot.
Infektion i halsmandlarna, ögonkatarr, akut bronkitt, förkylningar och generellt nedsatt immunförsvar under lång tid. (sen i påskas har jag ”förbrukat” fem st antibiotikakurer.) det man inte dör av, gör en starkare.

jag har kapat håret.

 
jag kommer stanna i mo i rana.
Jag hade stor ångest över att jag inte visste vars jag skulle hålla hus efter juni månad. Jag sökte flitigt på de tandhygienisttjänster som legat ute, men har fått avslag på samtliga. Jag höll verkligen alla tummar och tår för tjänsten i trondheim, det hade varit fantastiskt att få göra ett år i den omtalade vackra staden och framförallt för att stilla det stora suget efter innebandy.

Men summa kardemumma så jag blir alltså ranabo ett år till. Jag är inte bitter för det, dagarna på Stokke Tannklinikk kommer ge mig oerhört mycket erfarenhet och jag kommer ta många kliv uppåt på min tandhygienist-stege. Får ”nöja” mig med gubb-innebandyn tillsvidare. Sen har jag ju fotboll, swing samt fantastisk natur att springa runt på.


 

jag står i evig skuld till mina skyddsänglar.
Jag har legat sömnlös många nätter med dödsångest samt tacksamhet över det liv man har. Cykelolyckan för lite över en vecka sedan har verkligen förändrat mitt ”tänk”, man ska ta vara på alla sekunder som finns. Jag hade sådan ofantligt stor tur så jag kan inte annat än tacka alla änglar i himmelen. Smällen tog i hakan, kirurgen sa att det skulle jag vara evigt tacksam över.


Det djupa, hemska såret på hakan gick in till skelettet och det resulterade med narkos och operation. Av misstag hann jag se mig själv i spegeln just innan narkosen -köttbitar och skelett var den sista bilden jag ville ha i huvudet innan jag fördes in på operation. CT-röntgen visade två brott i käken, men även där hade jag tur då brotten inte behöver behandlas med någon käkkirurgi. Det blir istället att undvika tuggning och hålla käken i ro så mycket som möjligt i minst 6-8 veckor.

det blir med andra ord skåne-kost hela sommaren..

Det har varit en jobbig tid, speciellt med stark medicinering i hög dos. Tack är inte ett tillräckligt bra ord... Men TACK ALLA för den stora omsorgen, allt stöd, all hjälp och all omtanke! ♥




---------------------du kommer alltid finnas i mitt hjärta♥------------------------------------